Ramnaparken

»En av Serlas ägare, apotekare Hj. Lind, har efterlämnat minnet af en af stadens mest storslagna donatorer. Intresserad af att försköna sin egendom, grep han sig äfven an med att ordna vildmarken vid Ramnasjöns norra sida, den s. k. Hästhagen, till en storslagen park, samt skänkte till sist hela det stora området till Borås stad, som då saknade någon s. k. folkpark. Gåfvan var bland de frikostigaste och vackraste, staden fått mottaga. För sitt alltid varma hjärta och stora välgörenhet gjorde sig apotekare L. med sin maka känd och älskad.»

Så lyder ett eftermäle om boråsapotekaren Hjalmar Lind, herren till den nu rivna villa Särla vid Göteborgsvägen. Donationen kom till stånd 1907 och parken har nu varit i stadens ägo 60 år.

Ramnaparken

Ramnasjön med omnejd låg länge ett gott stycke från staden. Det var sålunda ett tämligen avlägset utflyktsmål för boråsarna. Går vi så långt tillbaka som till 1850-talet kan man givetvis tala om en verkligt lantlig idyll kring den vackra lilla sjön. Där sedermera villa Särla uppfördes fanns då ett litet lantställe, Sandhem, där vår stads dåvarande postmästare, P. A. Dahlgren, tog igen sig mellan de postala mödorna. En annan känd boråsare, prosten Enander med familj, residerade även här sommartid.
Det var en krigshjälte från amerikanska inbördeskriget, överstelöjtnanten Warberg, som byggde Särla, och villan kom att hysa många prominenta gäster, den främste kung Oscar II. Det var således ett förnämt patricierhem som familjen Lind övertog, och säkert är att lysande fester ägde rum på Särla också under denna regim. Man kan gott föreställa sig villa Särla som ett paradisiskt tillhåll. Förutom villan med sin utsikt över skog och vatten hade man den vackra trädgården samt tillgång till badsjö. Det var blott några få meter till Ramnasjön med det Lindska badhuset. Vid sjön låg för övrigt flera badhus. Vid det Paulsonska kunde man ofta se dess ägare, färghandlanden och målaremästaren J. Paulson med palett och pensel. Denne herre var högeligen road av »tafvelmåleri» och att Ramnasjön med dess fagra stränder inspirerade honom var inte så underligt.
Vid sjön låg även det Wallgrenska badhuset som förresten var kombinerat med ett båthus. Stadens förste tandläkare, Edvard Milton, var likaledes en trägen badgäst vid Ramnasjön, där han också hade ett badhus. Tandläkare Milton hade sitt hem i villa Belvedere, som han själv låtit uppföra. Denna villa fick sedermera namnet Grankullen och beboddes då av överste Emil Uggla och hans familj.
Att det fordrades en hel del arbete för att förvandla apotekare Linds hästhage till ett kärt utflyktsmål för boråsarna är givet. Det berättas att en boråsdam föreslog att parken skulle kallas för Lindhagen, detta givetvis som en honnör åt donatorn. Ett vackert och passande namn kan man tycka, men det stannade dock vid förslaget. Det påminde måhända också om den stridsglade borgmästaren Carl Lindhagen i Stockholm och namnet var väl för demokratiskt för boråsarna, menade redaktör Anders Brander en smula syrligt i sin avisa.

Se alla Byggnader i Ramnaparken